VM - bara en stor framgång eller en missvisning sett till hur det egentligen ligger till?

Allmänt
Nu har det gått ungefär tre månader sedan jag skrev mitt senaste inlägg. Det är förvisso det kvartalet som spelar minst roll sett till att landslaget inte spelar (bortsett från Januari-turnén) och att alla ligor har någon form av vinteruppehåll. Vissa har det fortfarande... 
Men massor av poäng har väl ändå producerats? Ligorna har kommit halvvägs, våra VM-hjältar har väl ändå fortsatt "rida på vågen" ute i klubbarna? Kan man se en ny Emil Forsberg, säsong 2016/17, någonstans? Om inte annat kanske just Emil?
 

Ja, mål och assist har förvisso levererats från olika håll, men det har snarare att göra med att det ändå spelar ett femtiotal svenska proffs i Europa och någon gång så lyckas även de hitta rätt.

För att det är den slutsatsen som jag drar just nu. De svenska spelarna räcker inte till längre. Trenden har varit denna de senaste 10 åren. Nu är det nästan på botten skulle jag vilja påstå. När jag började med denna sida så fanns Zlatan där och "slätade över" detta problem lite grann med sin briljans. Sedan så har vi haft skyttekungar i små ligor som den danska (Ishak i Randers), holländska (Armenteros i Heracles) och i den grekiska (Marcus Berg i Panathinaikos). Annars så levererar de offensiva spelarna max 10 poäng i snitt i sina mitten/bottenklubbar inom toppfotbollen, med undantag för nyss nämnda Forsberg-säsongen. De defensiva pjäserna har spelat lite mer men håller ofta till i bottenlag i stora ligorna (Swansea och Bologna t.ex.), eller också i lag som dominerar som till exempel Celtic eller FCK. 

Svenskarna har det svårare och svårare att hålla till på en hög nivå. Kolla bara på poängskörden just nu i topp 5 ligorna. Bortsett från Robin Quaison på tre mål och tre assist för Mainz (som är lite av undantaget som bekräftar regeln just nu) så är Jimmy Durmaz bästa svensk med 3 mål. Inget ont om Durmaz direkt men så får det inte se ut! 

Ja, tiden med stjärnor som Mellberg, Zlatan, Henke och Ljungberg och Allbäck, Källström, Linderoth i bakgrunden är över. Ja, vi har fortfarande enstaka stjärnor som Olsen, Lindelöf, Ekdal och Forsberg men jag känner att det är dags att börja bli orolig.

Visst, spelare som Gerndt, Sam Larsson och de senaste säsongerna Claesson och Peterson klarar att ha nyckelroller och fixa segrar för sina lag. Så är det och med statistiken för antal utlandsproffs så kommer det att vara så. Konstigt vore annars, men bortsett från det, vem ska bära vårt landslag framöver?

Vi gick till kvartsfinal i VM! Ett trendbrott? En otrolig prestation som visar vägen dem kommande åren? Nej och nja. Sett till hur det går för proffsen i sina klubbar så bryter det inga trender snarare tvärtom om ser till vad man ser hittills. Det där med otrolig prestation, topp åtta i världen, att slå ut Tyskland överskuggas av det faktum att vår bästa målskytt hette Andreas Granqvist och att vi enbart gick så långt på grund av att vi hade en "klubbaktig" kunskap i organisationen i laget sett till roller på planen och viljan att lägga ner ett stenhårt jobb på att vara defensivt ogenomträngliga. Jättebra i och för sig men inget som utvecklar fotbollsländer till stormakter precis.

Några andra punkter som är värda att ta upp är dessa:

  • Vi har väldigt svårt att hitta en verkligt stor målgörare som kan leda ett landslag. Jag älskar Berg och Toivonen men det ÄR inte de typerna som ens leder oss till varje VM. De två huserar just nu på andra världsdelar bara för att betona kvalitén de har bara ett år efter VM. Bakom har ingen fått chansen långvarigt... Barcelona har Messi, Spanien hade David Villa. Tyskland hade Klose. Vem biir vårt namn?
  • Våra största stjärnor spelar just nu i toppklubbar som krisat lite på sistone. Olsen och Lindelöf är våra stöttepelare och kan mycket väl vara det en lång tid framöver men det är inte en direkt uppflyftande tanke att det bara är två spelare som vi har på den absoluta toppen.
  • Antal hemvändare till Allsvenskan blir fler och fler, vilket är jättekul på det sättet att de höjer den inhemska ligan, samtidigt så är det ett stort tecken på att de inte håller på en högre nivå. 
 
Självklart finns det faktorer som spelar roll. Skador, klubbval, inledningar på säsonger för respektive lag o.s.v.
Lika självklart är det faktum att Sverige är ett litet land, vilket leder till att våra förutsättningar att konkurrera på allvar med toppnationerna därför är begränsade. Hur mycket kan man egentligen kräva?
 
Hur mycket som helst som jag ser det. Varför inte? Kan Uruguay så kan vi. Jag vet att det inte är så svartvitt men ni förstår poängen.
 
Varför skriver jag detta inlägg? Vem är jag att kritisera? Jag skriver det här därför att jag kan. Allt ligger där färdigt att granskas. Händelser och resultat - eller bristen av dem avlöser varandra. Vem jag är? Jag är bara en vanlig skribent som följt fotbollen intensivt i 11 år. Jag har inga svar på vad man ska göra. Talangutvecklingen går åt rätt håll. Janne har byggt ett stabilt lag och är i skrivande stund utnämnd till "årets ledare" inom idrottsvärlden. Kanske kommer vändingen att glasklart visa sig den kommande månaden. Kanske inte...
 
Denna text är bara en liten parantes i min aktivitet  och rapportering från "hörnan" Det var allt fär det här inlägget! Forsätt att följa "Hörnan" på alla medier. Kom gärna med kommentarer kring det jag skriver!
 
/Leo
Ingen har kommenterat än bli den första!